Vad firas och varför? 

Häxor och Jesus?

Påskharen

Påskharen kommer, som så många andra av våra traditioner, ursprungligen från Tyskland där den dök upp första gången i staden Heidelberg i slutet av 1600-talet. Påskäggen kallades vid den tiden för harägg, vilket var ett sätt för de vuxna att lura barnen att tro att påskharen värpte de ägg som barnen letade efter i trädgården.

Traditionen med påskharen kom till Sverige i slutet av 1800-talet med tyska invandrare. Det dröjde dock till ungefär mitten av 1900-talet innan påskharen blev riktigt populär även här. Den fick sitt genomslag via påskkorten som skickades, och ofta föreställde påskharar.

Än idag är det vanligt att föräldrar gömmer påskägg, antingen i trädgården eller inne i hemmet, och säger till barnen att det är påskharen som varit där. Barnen får sedan leta efter påskäggen. Ofta är de fyllda med godis eller kanske någon liten leksak.

Påskkärring

Idag klär barn ut sig till påskkärringar och går runt i grannskapet för att dela ut påskteckningar och få godis av mottagaren. Men enligt gammal svensk folktro är en påskkärring en häxa som flyger till Blåkulla på en kvast under påsken.

Påskkärringar anses komma från 1600-talets häxor. Under 1660- och 1670-talen var häxjakten i Sverige som värst. Hundratals kvinnor avrättades då man trodde att de åkt till djävulens gästabud. Gästabudet troddes hålla till på en plats som ofta kallades för Blåkulla.

För att skrämma iväg häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Detta lever kvar än idag i form av påskbrasor och raketer. Nu är det dock inte för att skrämma iväg några häxor utan mer för nöjes skull.

Dagens påskkärringar skiljer sig mycket från häxorna man trodde på förr. Påskkärringar idag har ofta klänning eller kjol, förkläde och sjal runt håret. Kinderna målas röda och små svarta fräknar ritas på ansiktet.

Traditionen med att klä ut sig till påskkärring sägs ha börjat sprida sig i Sverige i början av 1800-talet. Ursprungligen var det dock vuxna och ungdomar som klädde ut sig till påskkärringar, med tiden har det blivit något som barn gör.

Påskägg

Något som verkligen symboliserar påsk mer än något annat är ägg. Hönsägg, pappägg fyllda med godis, prydnadsägg, godisägg. Ja, nämn en variant på ägg och det finns nästan alldeles garanterat under påsken.

Varför vi äter så många ägg under påsken har att göra med dåtidens äggproduktion. Förr hade hönsen uppehåll i äggproduktionen under hela vintern, på grund av genetik och att de hade liten tillgång till foder. Hönsen började värpa ägg igen lagom till fastan, men då man inte åt ägg under fastan resulterade det i ett äggöverskott till påsken. Idag kan hönsen värpa ägg året runt, men traditionen med att äta mycket ägg under påsken håller sig kvar.

Nu för tiden när man nämner ägg och lek i samma mening tänker nog de flesta på barnens jakt efter de godisfyllda äggen som påskharen lämnat. Men förr var det vanligt med flera olika ägglekar.

En av de mest populära ägglekarna var äggpickning, som man lekte redan på medeltiden. Leken går ut på att deltagarna får varsitt hårdkokt ägg, som man gärna ska måla. Man ska sedan knacka toppen av ägget mot motståndarens ägg. Den som klarar sig längst utan några skador på äggskalet vinner.

I USA leker man istället en äggrullningslek. Leken går ut på att man ska rulla ett ägg längs en bana med hjälp av en sked på ett långt skaft. 1814 ska president James Madisons fru Dolley ha startat äggrullningstävlingar för allmänheten på Capitol Hill. Men när en ny gräsmatta planterades 1877 förbjöds lek på denna. På begäran av många barn, och däribland deras egna, flyttade då president Rutherford B. Hayes och hans fru Lucy äggrullningsleken till Vita husets gräsmatta. Denna traditionen har bestått och varje annandag påsk får fortfarande tusentals barn komma till Vita huset och rulla ägg.

Påsken är kristendomens viktigaste helg. Vi firar den för att påminna oss om att Jesus uppstod några dagar efter att han hade dött på korset.

Dagarna före korsfästelsen hade Jesus tillbringat tillsammans med sina vänner. På torsdagen – som vi numera kallar för skärtorsdagen – hade de ätit en sista måltid tillsammans. De hade talat om att Jesus skulle lida och dö. Och på fredagen – numera långfredagen – dömdes Jesus till döden och avrättades genom att han brutalt spikades upp på ett kors. Och där dog han. 

Graven var tom

På den tredje dagen efter korsfästelsen gick några kvinnor till graven, där Jesus döda kropp hade placerats, och upptäckte att den var tom. De trodde att kroppen var bortrövad, men en ängel fanns vid graven och berättade för dem att Jesus hade uppstått.

Den dagen kallas för påskdagen och då firas uppståndelsen.

Dagen därpå – som vi kallar annandag påsk – visar sig Jesus för lärjungarna och de reagerar på olika sätt – med tilltro, tvivel och glädje.

Jesus besegrade döden

Snart fick kvinnorna och alla hans andra vänner och efterföljare reda på att Jesus hade vunnit över döden. 

Men när Jesus vinner över döden den här första påskdagen, besegrar han också döden för alla människor. Alla får tro på en uppståndelse och en framtid tillsammans med Gud.

Men varför då? Jo, Gud älskade människorna och vill komma närmare oss. Därför lät han sig själv födas till en av oss. Jesus var på en och samma gång sann gud och sann människa. När Gud själv lät sig dödas, dog han för alla, men uppstod också för alla.

Därför var påsken för närmare 2000 år sedan tiden då livet och kärleken vann över döden och ondskan. Och det påminns vi om varje påsk sedan dess. 

PÅSKBRASA I JAKOBSTAD 2023

Lördag 8/4 klockan 18-22

Frivilliga brandkåren bränner brasa på ängen vid Rosenlund.

Trädgårdsgatan 6 68600 Jakobstad, Finland 

KORVGRILLNING.

Behöver eller vill man prata med någon under Påskhelgen kan man kika in vår sida "Våga Prata" där det finns länkar till olika aktörer. Bland annat så¨ har Luckans stödchatt "Ärligt talat" öppet som vanligt under långfredagen och annandag påsk för den som behöver prata med psykolog eller andra sakkunniga.